Hur jag lyckades att inte spränga mitt kök

Tryckkokaren som autoklav, eller hur jag lyckades att inte spränga mitt kök

Jag hade precis kört ett gäng påsar med vete och hirs i min Monix M530005 tryckkokare på 12 liter rostfritt stål. Jag följde rutinen som vanligt. Vatten i botten, ventilen på, värme på max och sen väntade jag bara på det välbekanta pssshh-ljudet som betyder att den nu kommit upp i rätt temperatur. 

Problemet var att det tydligen inte var klart alls.

Två dagar senare var mina påsar förstörda. Några hade tydlig bakterieslemmighet, andra hade mörka fläckar som såg ut som gammalt träskvatten. Lukten var unken och sur. Det var uppenbart att jag inte hade dödat allt som borde dött.

Jag hade ingen ordentlig termometer då. Jag litade helt på ventilen och vad som stod på tryckkokarens undersida "380kpa", för varför skulle den ljuga? Men efter att jag börjat misstänka att temperaturen inte räckte till gjorde jag en liten MacGyver-ombyggnad av ventiltyngden. Sen skaffade jag en IR-termometer och kunde mäta ordentligt. Då kom bekräftelsen. Innan justeringen hade jag legat långt under 124 grader och i praktiken bara värmt kornen = mysigt ångbad för mögel och bakterier.

Det här är berättelsen om hur jag gick från "den pyser, det är klart" till att faktiskt förstå hur man får en tryckkokare att fungera som en autoklav utan att koka torrt eller spränga köket.

Vi kommer att gå igenom:

• Hur jag listade ut att temperaturen var för låg och vad som avslöjade det

• Hur jag justerade ventilen för att nå rätt tryck

• Och varför svart tejp blev mitt mest oväntade svampodlingsverktyg

Steg 1 – Hitta felet
Det svåraste steget var att inse att mina sterila tekniker inte var boven. Ventilen pyser men om jag lade vatten på locket så tog det misstänkt lång tid för det att evaporera. Vid rätt tryck borde vattnet koka direkt och snabbt evaporera. 

Steg 2 – Plocka av ventilen och väg den
Jag tog av snurrventilen och lade den på vågen. Den vägde 42 gram. Det motsvarade ungefär 60 kPa i min tryckkokare, vilket bara ger runt 112–115 grader inne i kokaren. För sterilisering av korn vill jag ha runt 103 kPa övertryck, vilket motsvarar ungefär 124 grader.

Steg 3 – Justera vikten
Här började MacGyver-arbetet. Jag använde tejp och buntband på små metallbrickor på ventilen för att öka vikten. Viktfördelningen var viktig så att ventilen fortfarande kunde snurra när trycket blev tillräckligt högt. Om den är skev så läcker den ojämnt och kan fastna.

Steg 4 – Mäta på rätt ställe
När jag väl hade fått tag i en IR-termometer insåg jag att att mäta på locket var meningslöst. Rostfritt stål reflekterar lasern och visar mycket kallare än ångan är inuti. Jag satte istället en bit svart eltejp på sidan av kokaren, precis ovanför vattennivån. Den ytan gav en mycket mer pålitlig temperaturavläsning eftersom lasern hade något konkret att studsa på.

Steg 5 – Hitta rätt balans
Efter några testkörningar märkte jag att ventilen började pysa ordentligt vid 120–122 grader. När den snurrade och släppte ut mycket ånga låg jag stabilt runt 124 grader. Då var det bara att ställa in värmen på spisen så att trycket höll sig konstant, istället för att låta det åka upp och ner.

Steg 6 – Vattenmängden
För längre körningar som 2 timmar fyller jag på så pass att det är ungefär 3–4 centimeter vatten i botten. Det räcker för att producera ånga hela tiden utan att riskera att koka torrt, vilket bränner allt i kastrullen (been there, done that. inte rekommenderat).

Sammanfattning och ett par viktiga varningar

Att använda en tryckkokare som autoklav är fullt möjligt, men det kräver att du faktiskt vet vilket tryck och vilken temperatur du arbetar med. Jag lärde mig det den hårda vägen när mina fina påsar med vete och hirs förvandlades till bakteriehärdar och svart sörja.

Kortversionen av lärdomarna:

• Ventilen ljuger. Mät alltid om du kan.

• Vikten på ventilen avgör trycket och därmed temperaturen.

• Svart tejp på rätt ställe kan vara skillnaden mellan precis mätning och felaktig mätning.

• Jämn värme efter uppnått tryck är nyckeln.

• För långa körningar: ha alltid tillräckligt med vatten.

Varningar – läs dessa innan du får för dig att “bara testa”

1. Tryckkokare är byggda för att hantera en viss maxnivå. Det var den gränsen som botten av kastrullen refererade till. Gå aldrig nära den gränsen. Om säkerhetsventilen aktiveras ofta har du gått för högt.

2. För mycket vikt på ventilen kan göra att trycket blir farligt högt. Det är inte värt att förvandla tryckkokaren till en splitterbomb.

3. Koka aldrig utan att vara i samma rum. Tryckkokare kan gå från “allt lugnt” till “katastrof” fortare än man hinner säga autoklav. 

4. Testa alltid med tom kokare och vatten först, innan du lägger i påsar/burkar med korn.

Det här var min lilla resa från “ventilen pyser, det är klart” till att faktiskt förstå hur man får sterila påsar. Det tog lite tejp, lite metallskrot och ganska mycket envishet, men nu slipper jag i alla fall undra vad jag gjorde fel.

Tack o hej!